honestlyspoken

efter att ha ägna allt för lång tid till att stirra in i den tomma datorskärmen så fick jag plötsligt ett samtal.

det var david som undrade var i allsin dar jag höll hus, och varför jag inte stod bredvid honom och beskådade de vackra vyerna i Hässleholm.

julian hade råkat trixa bort sin biljett på tåget och återfått den försent, vilket innebar en ledig extrabiljett utan ägare.

den biljetten blev min och nu är jag påväg till SIESTA!