ensamhetens motsats

jag behöver närhet & beröring. och det illa kvickt. jag drömmer om spännande möten på avlägsna perronger.
och ödets tursamhet & ironi.
jag vill bli omfamnad och tröstad av hela min oktoberfräcka omgivning. jag vill bli stannad, ifrågasatt och ruskad om. något som får mig att sluta trycka på repeat, startar om mig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0